WTF

Herregud, slogs precis av en sjuk framtidsångest... Liksom, vad händer om det inte går som jag tänkt mig? Tänk om jag sitter där sen och inget har gått min väg och inte har en aning om vad jag ska göra istället? Då kanske man trots allt saknar gymnasiet en del. Jag är så otroligt splittrad när det gäller skolan, plugg och gymnasiet. För jag har upplevt mina värsta tider i gymnasiet men har också upplevt mina bästa. Jag har träffat vänner här som jag kommer ha resten av livet, jag har växt som person och lärt mig så sjukt mycket. Jag har skrattat så mycket under dessa år på gymnasiet och skapat så fina minnen. När jag tänker efter så har jag fått ut så mycket mer av min tid på gymnasiet än min tid i grundskolan, utan tvekan. Och när jag tänker efter så kommer jag vara glad den dagen jag tar studenten, men jag kommer vara så sjukt ledsen över att jag inte kommer träffa dessa fantastiska människor jag träffat och fått se nästan varje dag i tre år. Har alltid varit så sjukt taggad på studenten och det är jag fortfarande, men på ett helt annat sätt nu. Nu är det mer bitterljuvt. Gymnasiet blev lite som en räddning för mig samtidigt som jag hatat det. Men det är väl bara mänskligt, I guess. Men vet iallafall att min tid på gymnasiet är något jag alltid kommer komma ihåg.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0